De produkter som vi i första hand får från bina är naturligtvis först och främst honung. Honung används med fördel direkt som det är, i te, i matlagning, eller bakning. Endast fantasin sätter egentligen gränser för där honung kan komma till användning. Bivax används i tillverkning av salvor, tvålar, oljor och övriga produkter. Bivax har under lång tid använts av oss människor vid ljustillverkning. Bina hämtar även hem pollen i sina pollenbyxor som den har på sina bakben. Pollen innehåller mycket proteiner och mineraler och det passar alldeles utmärkt att använda torkade pollenkorn i sin müsli eller i filen. Bina hämtar även hem något som kallas för propolis, även kallat för bikitt eller kittvax. Det är ett ämne som kommer från trädens knoppar och från kådan på gran och tall. Bina använder detta till att täta springor i sin kupa. Propolis innehåller bakteriedödande ämnen, är antiseptiskt och kan därför med fördel användas som tuggumi. Drottninggelé kallas den fodersaft som bina matar en blivande drottning med. Den är mycket näringsrik och innehåller proteiner, vitaminerna B1, B2, B3, B5, B6, biotin, inositol, folsyra samt C och E. Traditionellt har den använts av kinesiska läkare för att främja fertiliteten bland annat. Även bigift utvinns och används bl. a. mot ledgångsreumatism.
Honung 
Pollen 
Bivax 
Propolis
Honungstyper
Honungens specifika färg och smak beror på dess innehåll av aromämnen, syror och andra substanser som kommer från de blommor som bina hämtat nektar ifrån. I affären saluförs ofta en ”blended” honung som håller samma smak från år till år då den blandas från en mängd olika leverantörer. I den lokala butiken, i hälsokostaffären eller direkt hos biodlaren kan du ofta få deras egna unika honung som styrs av växtligheten och klimatet där biodlaren och bina håller till. En del av biodlarna erbjuder dessutom sorthonung.
Sorthonung kan vara försommarhonung som skattats på de tidiga dragväxterna som sälg, fruktträd, bärbuskar, maskrosor, lingon och blåbär. Högsommarhonung ger den största skörden och kommer mestadels från klöver, hallon, tistel, rallarros etc. Hösthonung innebär ofta att en stor del av honungen kommer från ljung och/eller honungsdagg. Bladhonung blir det av den nektar (kallas även honungsdagg) som bladlusen har spillt vid sin utvinning från växtens nektar. Hög halt av bladhonung benämns även ibland som skogshonung eller vildhonung.
Honung saluförs även som sorthonung för den specifika växt som den hämtat sin nektar ifrån. Kravet för att få göra detta är att honungen skall ha en pollenhalt över 50 % från just den växten. Några vanliga sorter är maskroshonung, ljunghonung, hallonhonung, lindhonung, rapshonung och rallarroshonung.